Avslutningsmiddag
Idag har vi skyttetreor varit generösa och bjudit ut oss själva och tränarna på finmiddag på La Marée. (Ja, det finns faktiskt fin mat där också!) Så klockan 18:00 befann vi oss i lokalen, eller ja, restaurangen.
Jag måste bara få säga att de där lamporna som det finns tusen av i taket är bedrövligt fula! Jag satt och tänkte på det en bra stund. De gör sig absolut inge fina till den där fula gula färgen på väggarna, för att inte tala om gardinerna! Men kom igen! Vi lever på 2000-talet och inte 200-talet! De har säkert inte bytt gardiner där sen.. ja, början av 90-talet kanske, om ens det! De är bedrövligt fula. De där äckliga bleka färgerna och volang i kappan, ja, en kappa! Usch..
Jaja, åter till lamporna. Efter att jag hade suttit och gruvat mig över de fula lamporna började jag tycka om dem en aning.
För OM man hade dem till rätt inredning. Ni vet ett helt vitt rum med lite gammal stil, modernt blandat med antikt, gulddetaljer och gröna växter, kanske lite rosor i fin cerise färg så hade de där lamporna varit döläckra ju! Så, om jag fick rusta upp den där fula restaurangen och göra den så jävla snygg (jag har tusen idéer i huvudet) då skulle den faktiskt vara smakfull och trevlig att vistas i!
Middagen var underbar.
Jag beställde till förrätt en Grekisk sallad och den hade varit hur god som helst om de inte hade dränkt den i äcklig vitlökssås (billig för att tilläggas!) så innan all sallad verkligen blev dränkt så var den otroligt god! Tomaterna och fetaosten var, mhm, helt perfekt! Till huvudrätt blev det Fläskifilé med gorgonzolasås och pommes och ja, vad ska man säga? Helt jävla underbart gott! Jag fick aldrig nog! Fläskfilén var fan så god för att vara på en restaurang och pommesen var perfekt friterade! Jag satt och njöt av varje tugga, mums filibabba! Till efterrätt käkade jag vaniljglass med chokladsås och kex och det var också jättegott! :)
Karin hade någon teori om att de hade smusslat in iskristaller i glassen som var som kulor och ja, kanske, vem vet? Jag förstod först inte vad hon pratade om för jag hade inte fått en enda isklump i min glass, men tror ni inte på fan att när jag kommer ner till min sista kula, att det kryllar av iskulor då? Jo, faktiskt! (Jag var beredd att hålla med Karin i hennes teori faktiskt!) Haha!
Tränarna var också jättesnälla och gav oss en liten, ja, vad ska man kalla det, skylt..?
Det var som en vit platta med en liten spegel och ovanför fanns det en text med tränarnas autografer och dessa ord:
Att man inte lyckas beror ofta på att man inte vill.
Oftare på att man inte vågar,
sällan att man inte kan
Lycka till!
Dessa orden finns på en skylt i teroisalen och de har präntats in i min skalle och jag kommer aldrig att glömma dessa orden! Nej du, det ska mycket till i så fall, kanske en minnesförlust som jag hoppas kunna rymma ifrån! :)
När middagen var slut tackade tränarna så mycket och då sa Emil, "Tack själv" med världens gulligaste röst! Och vet ni, då kände jag att, fan, vi slutar snart! Det blev blött bakom ögonen och helst av allt hade jag velat gråta, men jag orkade hålla mig. Men usch, det ÄR verkligen slut nu..
Nu väntar jag ivrigt på att Project Runway ska börja. :)
I morgon är det vals-träning i sporthallen inför balen och sedan en kurs i vett och etikett, vad de hittar på!
Puss
Jag måste bara få säga att de där lamporna som det finns tusen av i taket är bedrövligt fula! Jag satt och tänkte på det en bra stund. De gör sig absolut inge fina till den där fula gula färgen på väggarna, för att inte tala om gardinerna! Men kom igen! Vi lever på 2000-talet och inte 200-talet! De har säkert inte bytt gardiner där sen.. ja, början av 90-talet kanske, om ens det! De är bedrövligt fula. De där äckliga bleka färgerna och volang i kappan, ja, en kappa! Usch..
Jaja, åter till lamporna. Efter att jag hade suttit och gruvat mig över de fula lamporna började jag tycka om dem en aning.
För OM man hade dem till rätt inredning. Ni vet ett helt vitt rum med lite gammal stil, modernt blandat med antikt, gulddetaljer och gröna växter, kanske lite rosor i fin cerise färg så hade de där lamporna varit döläckra ju! Så, om jag fick rusta upp den där fula restaurangen och göra den så jävla snygg (jag har tusen idéer i huvudet) då skulle den faktiskt vara smakfull och trevlig att vistas i!
Middagen var underbar.
Jag beställde till förrätt en Grekisk sallad och den hade varit hur god som helst om de inte hade dränkt den i äcklig vitlökssås (billig för att tilläggas!) så innan all sallad verkligen blev dränkt så var den otroligt god! Tomaterna och fetaosten var, mhm, helt perfekt! Till huvudrätt blev det Fläskifilé med gorgonzolasås och pommes och ja, vad ska man säga? Helt jävla underbart gott! Jag fick aldrig nog! Fläskfilén var fan så god för att vara på en restaurang och pommesen var perfekt friterade! Jag satt och njöt av varje tugga, mums filibabba! Till efterrätt käkade jag vaniljglass med chokladsås och kex och det var också jättegott! :)
Karin hade någon teori om att de hade smusslat in iskristaller i glassen som var som kulor och ja, kanske, vem vet? Jag förstod först inte vad hon pratade om för jag hade inte fått en enda isklump i min glass, men tror ni inte på fan att när jag kommer ner till min sista kula, att det kryllar av iskulor då? Jo, faktiskt! (Jag var beredd att hålla med Karin i hennes teori faktiskt!) Haha!
Tränarna var också jättesnälla och gav oss en liten, ja, vad ska man kalla det, skylt..?
Det var som en vit platta med en liten spegel och ovanför fanns det en text med tränarnas autografer och dessa ord:
Att man inte lyckas beror ofta på att man inte vill.
Oftare på att man inte vågar,
sällan att man inte kan
Lycka till!
Dessa orden finns på en skylt i teroisalen och de har präntats in i min skalle och jag kommer aldrig att glömma dessa orden! Nej du, det ska mycket till i så fall, kanske en minnesförlust som jag hoppas kunna rymma ifrån! :)
När middagen var slut tackade tränarna så mycket och då sa Emil, "Tack själv" med världens gulligaste röst! Och vet ni, då kände jag att, fan, vi slutar snart! Det blev blött bakom ögonen och helst av allt hade jag velat gråta, men jag orkade hålla mig. Men usch, det ÄR verkligen slut nu..
Nu väntar jag ivrigt på att Project Runway ska börja. :)
I morgon är det vals-träning i sporthallen inför balen och sedan en kurs i vett och etikett, vad de hittar på!
Puss
Kommentarer
Trackback
