TIGERFLISAN

Vet ni vad den värsta biten av att vara arbetslös är?
Det är faktiskt inte själva grejen att man är just arbetslös, arbetssökande, whatever, det värsta är när folk som man inte har sett på ett tag frågar:

- Jaha Emelie, vad gör du nu för tiden då, pluggar?

Den ultimata frågan. Pluggar du Emelie?
Ja men självklart! Klart som fan att jag, Emelie Larsson, som alltid har varit en sån duktig flicka och som alltid fått bra betyg och som alltid varit alla lärares favorit (ja, bortsett från Hans i gymnasiet) pluggar, något annat vore ju absurpt!

Men nu är det såhär va att jag pluggar faktiskt inte och jag har ingen som helst jävla lust! När fan ska folk fatta att jag är så jävla trött på att alltid vara duktig och perfekt och den som aldrig ger upp?! Jag kanske skulle behöva ge upp! Bara för att känna hur det känns så att jag faktiskt kan ta mig ur den här jävla skiten!

Så vad blir mitt svar?

- Hehe, nä... jag är arbetslös... och så skäms jag och tycker att allt är pinsamt och jag vill sjunka genom jorden.

Och så sert man den där jävla blicken i alla människors ansikten. Ömkan, gud så synd om dig eller lata jävel, alltid samma jävla ansiktsuttryck! Och så frågar de massa frågor, ja men vad söker du för jobb då? Eh, i princip allt. Och då känns det ännu värre att man inte kan få nåt jobb! Ja men, söker du städjobb på hotell, klart jag gör! Jag har sökt städjobb i butiker, på hotell, you name it. McDonalds? Tyvärr, ja, flera gånger. Och bla bla bla, alla frågor, och så det sista de säger för att rädda sin situation de har satt sig i:

- Ja men, det är svåra tider, det är inte så lätt att få jobb.

- Nej, precis! Det är det faktiskt inte och speciellt inte om man är en 19-årig tjej! (En kille har det lättare, så är det bara).

Nej, jag är förbannad på allt just nu och ovanpå allt så är jag så jävla besviken på mig själv och det är det som är det värsta.

Jag klarar inte av att misslyckas.