Att beklaga sig..?
Tillbaka i Strömsund - Hem om fyra dagar igen, jippi...
Det känns ju så fruktansvärt nödvändigt att resa 60 mil söndagen den 8/3, åka 60 mil hem igen torsdagen den 12/3, åka 30 mil fredag den 13/3, åka ytterligare 30 mil lördagen den 14/3 för att sedan åka 60 mil upp till Strömsund söndagen den 15/3. Som om inte den resan vore nog så tillbringar jag fem dygn i Strömsund innan jag beger mig ner till Småland och JSM och hur långt kan de vara, 80-90 mil..? (Är redan less...)
Ja, jag ska väl inte beklaga mig. Jag har själv valt detta liv och då får jag även ta konsekvenserna när det kommer till krita. Jag stör mig bara på att allt är samtidigt hela jävla tiden!
För enda anledningen till att jag ens har åkt upp för att tillbringa mina fyra dagar här är för att det är musikalveckor nu. Inne på första veckan som betyder repetitioner hela tiden, i morgon har vi långdag, från 08:15-20:00 på kvällen, vilket betyder att jag måste kliva upp 05:30 för att befinna mig i skyttehallen 06:00, är ju vääääldigt pepp på det! Jag kan bara tycka synd om dom stackars satarna som ska behöva stå ut med mig i morgon när jag kommer där på morgonkvisten, eller dom stackars jävlarna som ska stå ut med mig på kvällen när jag gjort dagen och är på väg hem igen. Har en känsla av att de kommer få möta den sura, ilskna, förbannade, lessa, skitarga Emelie, om så vore fallet, ta inget personligt! (Dessa musikaldagar sliter kroppen i tusen bitar och förenas i en stor bomb!)
I morgon kommer även den där danscoachen igen. Jag får fan fnatt på henne, jag tålde inte den människan. Visst, hon var helt okej, men som gammal gymnast så har jag mött många fler kvalificerade coacher än den där människan. Hennes rörelser är för en treårings nivå och jag vill bara skrika att "NEJ! Det där är skitfult och vi kan absolut inte ha det sådär. Det här är en musikal, det ska vara mäktigt! HÖNSHJÄRNA!" Men man får ju inte vara otrevlig, så jag sätter på fakesmilet och är trevlig, funkar alltid! (Även om jag önskade att jag log för att jag gillade det hon lärde ut)
Nej, nu väntar skytteträning, men ja har så ont i ryggen så vi får väl se hur länge den håller. Går på värktabletter och tigerbalsam, det funkar ett träningspass, men det är efteråt som är värst. När man kommer hem trött och sätter sig på sängen för att slappna av, woow, min rygg bryter ihop totalt! Men det är bara att gilla läget, som pappa skulle sagt. :)
Puss // Slem :)
Det känns ju så fruktansvärt nödvändigt att resa 60 mil söndagen den 8/3, åka 60 mil hem igen torsdagen den 12/3, åka 30 mil fredag den 13/3, åka ytterligare 30 mil lördagen den 14/3 för att sedan åka 60 mil upp till Strömsund söndagen den 15/3. Som om inte den resan vore nog så tillbringar jag fem dygn i Strömsund innan jag beger mig ner till Småland och JSM och hur långt kan de vara, 80-90 mil..? (Är redan less...)
Ja, jag ska väl inte beklaga mig. Jag har själv valt detta liv och då får jag även ta konsekvenserna när det kommer till krita. Jag stör mig bara på att allt är samtidigt hela jävla tiden!
För enda anledningen till att jag ens har åkt upp för att tillbringa mina fyra dagar här är för att det är musikalveckor nu. Inne på första veckan som betyder repetitioner hela tiden, i morgon har vi långdag, från 08:15-20:00 på kvällen, vilket betyder att jag måste kliva upp 05:30 för att befinna mig i skyttehallen 06:00, är ju vääääldigt pepp på det! Jag kan bara tycka synd om dom stackars satarna som ska behöva stå ut med mig i morgon när jag kommer där på morgonkvisten, eller dom stackars jävlarna som ska stå ut med mig på kvällen när jag gjort dagen och är på väg hem igen. Har en känsla av att de kommer få möta den sura, ilskna, förbannade, lessa, skitarga Emelie, om så vore fallet, ta inget personligt! (Dessa musikaldagar sliter kroppen i tusen bitar och förenas i en stor bomb!)
I morgon kommer även den där danscoachen igen. Jag får fan fnatt på henne, jag tålde inte den människan. Visst, hon var helt okej, men som gammal gymnast så har jag mött många fler kvalificerade coacher än den där människan. Hennes rörelser är för en treårings nivå och jag vill bara skrika att "NEJ! Det där är skitfult och vi kan absolut inte ha det sådär. Det här är en musikal, det ska vara mäktigt! HÖNSHJÄRNA!" Men man får ju inte vara otrevlig, så jag sätter på fakesmilet och är trevlig, funkar alltid! (Även om jag önskade att jag log för att jag gillade det hon lärde ut)
Nej, nu väntar skytteträning, men ja har så ont i ryggen så vi får väl se hur länge den håller. Går på värktabletter och tigerbalsam, det funkar ett träningspass, men det är efteråt som är värst. När man kommer hem trött och sätter sig på sängen för att slappna av, woow, min rygg bryter ihop totalt! Men det är bara att gilla läget, som pappa skulle sagt. :)
Puss // Slem :)
Kommentarer
Trackback
