Snacka om otur!

Dagen kan summeras med ett enda ord:

BEDRÖVLIG!

Dagen började segt, segt, segt och segare än segt!
Det tog oss väl ca en timme att komma igång med Scar och Simba-scenen, ja, endast en timme! (Jag kan seriöst inte förstå varför det måste ta så förbannat lång tid med att komma igång att jobba!)

Jaja, men när vi väl kommit igång med att träna den scenen någorlunda mycket i alla fall så inträffar det som inte SKA inträffa! En sportsmans fasa som man är livrädd ska ta akt.
Marie/Scar ska knuffa mig/Simba i vår fight-scen, denna gången var det blinkande lampor och den där läskiga musiken så vi kanske rycktes med lite för mycket. I alla fall så knuffade Marie lite hårdare än vanligt att jag inte hann sätta ner foten som jag ska, utan istället ramlade jag på riktigt så att jag vred foten på något konstigt vis. Detta resulterade i att jag inte kunde gå eller stö mig på foten de närmaste timmarna som kom. Detta resulterade även i att alla scener inte kunde tränas fullt ut och detta resulterade i en gräslig smärta.

11:00, dags för lunch.
Viktor var jättesnäll och erbjöd mig hans arm till stöd, hela vägen till skolan. När vi kom dit tvingade han iväg mig till skolsköterskan, (vilket jag tyckte var onödigt) och där fick hon linda om min fot.

TADAAAA!

Jag kunde stå på min fot igen, wiihoo! ^^
Vi fortsatte träna vid 12:00 och det gick jättebra med foten, tills det plötsligt bara sa "knak och brak" i den, då kunde jag inte stö på den och var tvungen att linda om bandaget. (Efter det kändes det mycket bättre)

Dagen har varit hemsk!
Jag har haft smärta i min fot sen 10:00 i morse och det har blivit mer smärta som har gått upp i vaden och upp i knät och det värker något så gruvligt mycket att jag inte ens kan beskriva det!

Jag är så less på allt jävla jobb med den här jävla musikalen och jag är less på att folk är så jävla stolta!
Lär er ta kritik och lär er ta emot hjälp! åh..

Dagen är fortfarande hemsk och avskyvärd!
Min fot och den här jävla dagen har förstört så jävla mycket! Jag kanske inte ens kan skjuta Skyttiaden i helgen. Det är ju ingen idé om jag har ont, då kan jag inte prestera, ingen kan det!
Så, om 20 minuter exakt ska jag ringa pappa med det avgörande samtalet, hurra...

Jävla fittas kukhelvete!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0