TIGERFLISAN

Igår var en mycket spännande, intressant och förvånansvärt rolig dag!
Amanda hade nämligen bett om att få fota mig och jag hade utan att protestera sagt ja. :)
Så det var det vi sysslade med igår, hon fotade mig.

Först när vi kom till lägenheten, (den Amanda har flyttat ur men har kvar till första mars), så hamnar vi i chock! Precis när Amanda ska sätta in nyckeln i låste för att låsa upp så hör vi att det är någon där inne. HJÄLP! tänker vi, kollar på varandra med en min som säger mer än tusen ord och sedan öppnar vi dörren, ja, då är det någon städtjej där som Amanda och hennes familj har hyrt in för att städa allt i deras gamla lägenhet. Puh.. Vi kunde pusta ut, det VAR ingen inbrottstjuv!
Vi fortsätter som vanligt och går in i Amandas alldeles vita rum och så börjar vi styla mig. Amanda lockar håret på mig, jag målar naglarna röda och när det är klart så kommer den största utmaningen:

- Lösögonfransarna (Som jag för övrigt aldrig någonsin i hela mitt liv har haft på mig)

Ja, jag trodde ja skulle dö av skratt när hon skulle sätta på mig dem. Vad kan möjligtvis vara så roligt med lösögonfransar? Tänker ni säkert nu, jo, det ska jag förklara.

För det första är man spänd för att man aldrig använt det och tänker tusen tankar om hur det skulle kunna kännas när limmet nuddar huden, är det varmt eller kallt kanske? Troligtvis kallt. Kommer de kännas tunga att bära, kommer det kännas som att jag har en stor fjäder på ögonlocken kanske?
Och ovanpå allt det där så blundar man och känner hur personen framför sakta, sakta närmar sig med handen och när hon precis ska sätta dit den så blir det för mycket spänningen att man brister ut i skratt!
Hände ju ett x antal gånger om ja säger så, så både jag och Amanda höll ju på att dö av skratt, nästan... För döden måste ändå ha kommit två minuter senare när vi upptäckte att mitt ögonlock hade limmat ihop sig så att det var ett stort veck på det, fick ju försöka att veckla ut det, gick otroligt bra måste jag säga för att ha lim i hela ögat. (Det kändes så i alla fall) men när väl lösögonfransarna var på plats så fortsatte Amanda med det vanliga sminket och det gick jättebra. :)

Äntligen!
Nu var det dags för att börja fota och för att göra speciella kort som man kan koppla till mig så hade jag tagit med mig mitt svarta gymnastikband som jag svängde och höll på med. (Snacka om att jag fick nostalgi!) Korten blev supercoola i alla fall! :)
Fotade även ansiktsbilder, men det tyckte jag va svårt, men jag försökte tänka på allt jag lärt mig genom att titta på "Top model" och det syntes tydligen, för efter ett tag sa Amanda:
- Asså Emelie, det märks att du har tittat på Top model, du gör ju allt rätt och du är skitduktig ju! (Då blev jag mycket glad och stolt) tihi.. ^^

Vi fortsatte med en massa bilder i alla möjliga positioner, med band, utan band, inknycklad i band, ja, det var i alla fall superroligt och jag kände mig verkligen som en riktig modell. Om det inte varit för att jag är tre cm för kort för att bli modell och för att jag är för fet om magen så hade jag fan blivit modell, försökt i alla fall. :)

Tack Amanda för en underbar dag! ♥
Jag hade superroligt, vi får göra det igen snart! :)

Åh nu, kära vänner, tänkte jag berätta lite om dagen hittills.
Idag har vi haft tävling igen i Strömsund. Vaknade av väckarklockan klockan 07:00 i morse, men jag var på tok för trött för att kliva upp så jag låg kvar en liten stund till. Gick till skyttehallen, grät en hel massa på vägen dit då det blåste svikallt hela vägen ner så när jag kom fram såg jag ut som ett monster då sminket hade runnit och kletat ut sig i hela ansiktet.

Började skjuta och kände mig förbannat trött och ont i ryggen hade jag också. Hade till och med behövt smörja mig med Hot & Cold salva för att det skulle kännas lite mindre i alla fall. Det funkade ganska bra och jag tog mig igenom hela tävlingen utan överdrivet mycket smärta. Det som var en chock denna dag var att jag sköt så jävla snabbt, sköt på 53 minuter och det är JÄTTESNABBT för att vara mig då jag alltid skjuter på ca 70 minuter. Kände mig faktiskt nöjd, även om jag inte visste vad jag hade skjutit. Gick och kollade resultatet, 388 poäng och det var jag superglad över! Har ju inte skjutit så bra i år och detta var säsongsbästa så jag är jättenöjd! Känns som att jag är på väg tillbaka nu. :)

Så hittills har dagen varit jättebra och den fortsätter jättebra ikväll när det är Melodifestivalen. :)
Jag kanske är löjlig som gillar att titta på det men det är tradition och jag måste ju faktiskt uppdatera mig, okej?
Ska även på middag till tussarna ikväll så det är väl tur att jag har haft vattenkoppor eftersom Klara har fått det, stackars unge, det måste klia något gruvligt!

Puss // Slem :)