Dansgala

Dansgalan igår kväll var en succé!
Jag har då aldrig skådat så mycket folk på ett dansgolv, det var enormt mycket!

Kvällen började hemma hos Kikki med en tjejkväll. Mycket prat och mycket skratt! :)
Vi hade så jävla roligt så att jag hade kunnat sitta kvar där hela kvällen, faktiskt, men jag hade ju en pojkvän som hade gått till dansen tidigare med Viktor och han kände sig lite ensam där borta på dansfältet då han fick bjuda upp en massa okända människor och främlingar. Efter tre samtal från honom så sa jag till tjejerna att vi skulle gå ner och dansa loss!

Färden dit bjöd på repliker från Lejonkungen av mig och Amanda, massa gymnastikövningar som hopp, piruetter, balanser och flexövningar utförda av mig och Frida under ledning av Kikki. Sen stötte vi ju på en massa folk som var på väg ner till dansgalan, inte minst Pär som var sådääär lagomt full, om man ska bedöma det på hans röst. (Det lät som att han pratade i falsett) Haha! När det var dryga 150 meter kvar så fick vi nog av de andras långsamma walk så jag, Amanda, Frida och Sanna började springa som idioter! Ja, Sanna sprang till och med i högklackat, ten points to her! ;)

Väl framme bemöttes vi av hundratals människor och underbar musik som gör en så jävla glad och danssugen!
Jag gick in och började spana efter min älskling efter att vi hängt av oss jackorna. Titta höger, vänster, höger, vänster, upp, ner, ingen älskling. Nähä... Börjar gå runt i lokalen då jag plötsligt känner att någon nyper till mig i röven! (Vad är det för jävla idiot till snuskgubbe som grabbar mig på röven?!) Men det var ju min älskling som hade fått syn på mig. :)

Vi kastade oss ut på dansgolvet!
Dansade foxtrott, tryckare och så höjdpunkten, bugg. (Jag och Alex har en väldig speciell stil när vi dansar bugg, det är så förbannat jävla roligt!) Efter nån timme var dock älskling trött och ville vila då han varit där i en timme längre än mig. Jaha, då fick jag väl gå på spaning efter någon annan att dansa med. Men innan jag hann hitta någon så var det någon som fann mig, Erik hette han, visst kunde jag dansa med honom så länge. En snabb låt blev det, perfekt! Efter den dansen behövde jag luft och gick därför ut och vad hittar jag inte? En massa skyttegymmare! ^^

Stod där ute och snackade ett tag och sen så bestämde jag och Johan oss för att gå in och dansa loss lite, då jag faktiskt hade lovat honom en dans dagen innan. :)
Jag förväntade mig en stel "liten" pinne till danspartner då han själv sagt att han absolut inte kan dansa, men nej då. Så dålig var han faktiskt inte, helt okej faktiskt! Så vi dansade några danser och jag hade riktigt jävla roligt! :)

Efter att ha dansat med Johan några danser så började jag sakna min älskling och skulle leta upp honom, men det var ju typ omöjligt i den där folkmassan! Titta höger, vänster, höger, vänster, upp, ner, ingen älskling. Nähä... Plötsligt bemöts jag med en kyss och min älskling har fått syn på mig! Jag drog med honom upp på dansgolvet och vi började dansa, igen.

Vi dansade hela natten lång och det var så underbart.
Det är vid sådana där tillfällen som man verkligen känner att man hör ihop med en person. :)

Kvällens outfit


Såhär går det om man heter Alexander Myrén



Man får sig ett pussmärke på kinden!

Kvällen var oerhört rolig i alla fall!
Jag dansade som en tok hela kvällen, men konstigt nog så fick jag inte ens lite ont i fötterna! WOHO! Ten points to me! ;)

Puss // Slem :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0