(O)skyldigt vit/Svart som lucia

Just nu känns allt så jävla jobbigt..
Hur långt ska man behöva gå?

Det var ju lucia i lördags, lucia = fest.
Det började ju helt oskyldigt, lite soft sådär. Sen övergick det i en massa skratt och tårar av glädje då vi spelade "Våghals". Vi bjöds på en amanda som fick smisk av sofie samtidigt som hon skrek och stöna: "I'm so nasty!" Inte en helt vacker syn kanske, men bland det roligaste jag sett på länge!
Som om inte det vore nog så skulle den stackars människan behöva dricka mjölk med majonäs! (Jag blandade drinken och kände genast då att jag borde ha blivit bartender!) HAHA!
Sofies ben blev ur funktion den närmaste timmen, så om hon skulle gå någonsans var vi tvungna att bära henne överallt. Carl skulle blöda kraftigt näsblod den närmaste timmen och stoppade upp tidningspapper i båda näsborrarna och jag, jag skulle ligga på golvet, se ut som en säl som tappat bort sin familj och låta som en säl som desperat försökte finna den! Ja, där kan man ju snacka om att jag höll på att skratta ihjäl mig!

Efter många timmar i Linas lägenhet så drog vi på hörnet och Sanna var värsta söt och happy! ^^ Hon skulle för övrigt köra en breakdance på krogen och ha plåster på näsan samtidigt! (Men vi glömde plåster)
Sen så var det ju killarnas tur att stå i centrum så jag, Frida, Sanna och Martina dansade runt dem på krogen. :) HAHA! Vad Sofie gjorde vill ni nog inte ens veta! Men hon såg ju ut att ha roligt i alla fall.

Men nu till problemet, som jag verkligen tycker är jättejobbigt!
Jag är så jävla svartsjuk och jag HATAR det!
Det spelar ingen roll hur jävla mycket jag anstränger mig för att inte kolla svart åt människan, det blir så i alla fall. Och det spelar ingen jävla roll hur jävla mycket jag fokuserar för jag blir det i alla fall, och jag orkar inte mer. Vad fan ska jag göra?!

Det är en sån konstig känsla, för jag har aldrig varit svartsjuk NÅGONSIN i hela mitt liv förut! Däremot så har jag bara varit tillsammans med folk som är svartsjuka av sig och jag har hatat det! Så varför in i helvete har jag drabbats av detta syndrom nu? Det är verkligen SKITJOBBIGT!
Behöver väl inte säga mer än att jag drabbades av det i lördags också, men jag försökte ju dölja det så gott som det gick. :) Men de är ju inte alltid lätt..

Men allt är i alla fall jobbigt! Känns som att alla andra går sönder, det är väl bara en tidsfråga innan jag också gör det..

Puss // Ems ♥

Kommentarer
Postat av: Calle Öberg

Jag älskar våghals! Här är en film som föreställer min bästa vän göra samma sak som du http://www.youtube.com/watch?v=IrkK5Ps7BQQ



Fin blogg, förresten :)

2008-12-22 @ 17:50:14
URL: http://callestale.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0